Brottsutsatta
Att utsättas för brott är ofta en stark känslomässig upplevelse som inte sällan innebär att du kan komma att konfronteras med en rad olika tankar, känslor och funderingar. Det kan vara svårt att veta vilken hjälp, stöd och skydd som finns tillgängligt.
Därför har Stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram Trygghetsguiden som samlar viktig information till dig som utsatts för brott.
Brottsutsattas rätt till hjälp, stöd och skydd
Stiftelsen Tryggare Sverige arbetar med att förbättra hjälpen till brottsutsatta och se till att de får rätt hjälp, stöd och skydd.
Trots den ökade uppmärksamheten på brottsutsattas situation och de förbättringar som genomförts på området, framkommer en förhållandevis dyster bild av tillståndet i Sverige för personer som utsatts för brott. I praktiken är det samma frågor som diskuteras idag som för tjugo år sedan.
Sverige har en av världens bästa lagstiftning på området, men det finns emellertid tydliga brister i hur lagstiftningen tillämpas av regeringens myndigheter.
Det saknas tillräckligt engagemang, kunskap och förståelse för brottsutsattas situation och rättigheter vilket ytterst har resulterat i att rättsväsendet och andra centrala aktörer i samhället saknar ett brottsofferperspektiv. Dessutom görs arbetet fortfarande i stor utsträckning av ideella organisationer och eldsjälar.
Stiftelsen Tryggare Sverige arbetar för att lyfta frågorna i den allmänna- och kriminalpolitiska debatten samt tydliggöra vikten av att alla verksamheter som kommer i kontakt med personer som utsatts för brott genomsyras av ett brottsofferperspektiv.
Kunskapsspridning
Brottsofferveckan
Startades 2013
Viktimologiskt Nätverk
Nätverk
Brottsofferrörelsen 1970-2040
Brottsoffret får ett namn
När begreppet ”brottsoffer” börjar användas i Sverige förändras perspektivet; från att nästan uteslutande handla om gärningspersonen till att även uppmärksamma den som drabbats.
Barnets och kvinnans rättigheter växer fram som centrala samhällsfrågor. Våld i nära relationer och våld mot barn börjar ifrågasättas som privata angelägenheter och omformuleras till samhällsproblem. Det som tidigare tystats eller normaliserats får språk, struktur och politisk betydelse.
1970: Begreppet brottsoffer introduceras för första gången
1971: Barnens rätt i samhället (BRIS) bildas
1976: Den så kallade våldtäktsdebatten startar i Sverige
1978: Första kvinnojourerna bildas i Stockholm och Göteborg
1979: Lagstiftning mot aga och annan kränkande behandling av barn införs
Civilsamhället tar ansvar
Stödet till brottsdrabbade växer fram främst genom civilsamhället. Kvinnojourer, brottsofferjourer och ideella initiativ tar form i ett läge där det offentliga ansvaret ännu är otydligt eller begränsat.
Stödet drivs av engagemang, solidaritet och erfarenhetsbaserad kunskap. Detta ger verksamheterna närhet, flexibilitet och stark lokal förankring. Samtidigt gör beroendet av eldsjälar stödet sårbart. Tillgången varierar, kontinuiteten är osäker och ansvaret vilar oftare på individer snarare än strukturer.
1984: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (ROKS) bildas i Sverige
1988: Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) bildas
1989: FN:s Barnkonvention tillkommer
Staten kliver fram
Staten tar ett tydligare ansvar för brottsofferfrågorna. Stöd som tidigare varit fragmenterat eller lokalt organiserat får nationella ramar. Fler grupper inkluderas i stödarbetet, och samverkan med rättsväsendet stärks genom exempelvis vittnesstöd i domstol.
1994: Ett nationellt centrum för kvinnofrid (RKC, numera NCK) inrättas
1994: Brottsoffermyndigheten och Brottsofferfonden bildas
1996: Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR, numera Unizon) bildas
1998: Brottsofferjour för homosexuella bildas
Ett fragmenterat stödlandskap
Brottsofferstödet byggs ut kraftigt. Nya verksamheter, specialiseringar och projekt tillkommer. Aldrig tidigare har så många stödformer funnits.
Stödet blir dock ofta beroende av individens egen förmåga att navigera mellan aktörer, krav och insatser. Skillnaderna mellan kommuner är stora, och personer med sammansatt problematik riskerar att hamna mellan stolarna.
2001: Vittnesstöd vid domstolar etableras nationellt
2005: Barn som bevittnat våld erkänns tydligare som brottsoffer
2007: Nationella handlingsplaner mot mäns våld mot kvinnor
2013: Stiftelsen Tryggare Sverige lanserar Nationella brottsofferveckan
2018: Brottsofferperspektivet stärks i kriminalpolitiska reformer
Framtidsvision: Ett sammanhållet, flexibelt och mänskligt stöd
Nu möts brottsdrabbade av ett sammanhållet stöd, oavsett var i landet de bor. Stödet är långsiktigt, flexibelt och anpassat efter individens livssituation. Civilsamhälle och offentliga aktörer samverkar strukturerat. Digitala och fysiska stödformer kombineras.
Skolan är en fredad plats fri från hot och våld
Kommunerna tar sitt ansvar och ger stöd till brottsdrabbade
Polisen utreder alla brott samt genomför riskanalyser för att förhindra en upprepad utsatthet
Åklagarna tar överträdelser av kontaktförbud på allvar
Domstolarna förordnar målsägandebiträde vid alla vålds- och sexualbrott
Brottsoffermyndigheten säkerställer att kommunernas arbete med brottsdrabbade håller hög kvalitet
Den viktimologiska forskningen stimuleras
