Utan hem, stöd och hjälp

“Boken ”Utsatta och sårbara brottsoffer”1 från 2004 visade att 64% av hemlösa som vistas på daghärbärgen hade utsatts för våld eller hot under det senaste året, vilket är en betydligt högre andel jämfört med befolkningen i stort. Samtidigt undvek hemlösa att prata om deras utsatthet och de identifierade sig heller inte som brottsoffer, inte ens om de utsatts för grova brott. Ser situationen annorlunda ut idag, 14 år senare?”

Ni lovar hjälp – sedan sviker ni brottsoffren

“Situationen för brottsdrabbade i Sverige är allvarligare än på många år. Det framgår av den nyss avslutade Nationella Brottsofferveckan 2019. Det är hög tid att Sverige lever upp till de internationella åtaganden som finns inom detta område. Att brottsdrabbade får hjälp, stöd och skydd är en viktig del för att bibehålla tilliten till samhället och handlar ytterst om skyddet av vår sköra demokrati.”

Terrorns offer och bristen på stöd från samhället

”De enda jag har pratat med är två präster, den ena begravde min dotter och en annan har jag haft kontakt med senare. De säger samma sak. Om man har tre barn och förlorar ett kommer man tillbaka efter fyra till åtta år. Men jag förlorade mitt enda barn, då säger de att det kommer att bli värre och värre om jag inte hittar något att fylla livet med.”. Det berättar Ebbas pappa Stefan under Stiftelsen Tryggare Sveriges debattkväll om rättigheter för terroroffer.

Debattartikel: Kontaktförbuden måste tas på större allvar

“Hela 70 procent av alla ansökningar om kontaktförbud får avslag och det är stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller andelen meddelade kontaktförbud.”

Debattartikel: Färre brott om kommuner och företag kan samarbeta

“Kommunerna står inför stora utmaningar med att minska brottsligheten och öka tryggheten. Tillsammans med KTH, flera branschorganisationer och en rad fastighetsägare lanserar vi därför ett Nationellt kunskapscentrum för platssamverkan i syfte att skapa attraktiva, säkra och trygga offentliga miljöer, skriver Magnus Lindgren, stiftelsen Tryggare Sverige.” (Begränsad åtkomst)

Debattartikel: Ring inte på hos din granne för att stoppa våld i hemmet

“Trots forskning som visar att ingripanden vid våld i nära relationer är farliga, uppmanar kommuner och fastighetsägare grannar att ringa på dörren vid misstanke om brott. Det är viktigt med civilkurage, men precis som vid olycksplatser är det primära att säkra att man själv är skyddad, annars går det inte att hjälpa någon annan, skriver fem debattörer.” (Begränsad åtkomst)

Debattartikel: Nej, säkerhetsspärrar löser inte skolvåldet

“Vad gäller säkerhetsspärrar finns det troligtvis en allt för hög tilltro till att det ska få bort obehöriga från skolmiljön. Här kan paralleller dras till kollektivtrafiken där spärrar inte avhåller en motiverad gärningsperson, trots att det i direkt anslutning ofta finns personal som vaktar spärrarna.”

Debattartikel: Ett feministiskt perspektiv på stadsplanering i ett land som byggts av ett starkt patriarkat

“En relevant fråga att ställa i sammanhanget är om det överhuvudtaget går att dra paralleller mellan Indien och Sverige. Till viss del är det möjligt, även om omfattningen och strukturen skiljer sig åt. Festivalen Bråvalla uppgav exempelvis att de bland annat lade ned på grund av de sexuella övergrepp som kvinnor utsattes för under festivalen. I år anordnades festivalen Statement – som marknadsfört sig genom texten ”världens första stora musikfestival som är fri från cis-män”. Att rörelsen #metoo visat att Sverige har ett problem med män som anser sig ha rätt till kvinnors kroppar behöver väl knappast motiveras ytterligare. Men i en jämförelse med Indien ryggar människor tillbaka. Det vanliga antifeministiska argumentet ”inte alla män” förändras till det mer patriotiska ”inte våra män”.”

Granskning av den nya skolan Hedda Andersson-gymnasiet i Lund

“Den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige har granskat det vinnande tävlingsförslaget för den nya gymnasieskolan (Hedda Andersson-gymnasiet) i Lunds kommun. Förslaget har analyserats utifrån de förutsättningar som skapas/inte skapas genom den fysiska utformningen av skolan avseende tryggheten för elever och andra användare av platsen.”

Referat från Stockholm Criminology Symposium: Analys av ett 30-tal tunnelbanestationer i Stockholm

“- Det krävs ett helhetstänk där samtliga aktörer måste skapa en överblick av situationen och tillgängliga resurser för att gemensamt komma fram till vem som tar ansvar för genomförandet av vilka insatser, säger Uittenbogaard.”

Debattartikel: Trygghetstjuvarna

“Även om polisen skulle få kraftiga resurstilsskott visar erfarenheterna från både Sverige och andra länder att den typ av brott och ordningsstörningar som påverkar människors livskvalitet i vardagen sällan prioriteras av statlig polis. Orsaken är att poliskulturen lägger hinder samt att fokus tenderar att vara på de grövsta brotten, bl.a. på grund av den så kallade straffvärdesdiskussionen där straffets längd avgör hur brottet prioriteras.” (Begränsad åtkomst)

Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott – ny rapport från Trygghetskommissionen 

I rapporten konstaterar Trygghetskommissionen att fler poliser inte är enda lösningen för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. När det gäller livskvalitetsbrott i form av ungdomsgäng som stör ordningen i offentlig miljö, skadegörelse och klotter, nedskräpning, ”plankning” i kollektivtrafik, offentlig urinering etc., kan andra aktörer göra stora insatser.

Debattartikel: “Därför behöver Sverige mer feministisk stadsplanering”

Att våra städer har planerats av män är det få som protesterar mot. Att städerna planerats för män finns det dock skilda uppfattningar kring. Ett sådant påstående kan till och med ge upphov till stor upprördhet, möjligtvis eftersom det belyser att kvinnors behov inte alltid tillvaratagits.

Referat: “Sverige svämmar över av trygghetsmätningar – vad är det egentligen siffrorna visar?”

Vid en första anblick kan det verka som att det finns mycket kunskap om tryggheten i Sverige. Årligen genomförs en mängd olika trygghetsmätningar, trygghetskartläggningar och trygghetsvandringar på olika nivåer i landet, från myndighetsnivå till kommunal nivå till skolnivå. Vad säger egentligen dessa mätningar och hur tillförlitliga är de? Det diskuterades under en debattkväll anordnad av Stiftelsen Tryggare Sverige.

Debattartikel: Naiviteten – ett hot mot demokratin

Den politiska debatten om brottslighet och otrygghet handlar nästan uteslutande om fler poliser, ny lagstiftning, hårdare tag och behov av militären i utsatta områden. Många av de förslag som diskuteras går dock på tvärs med internationell forskning. Nu krävs en parlamentarisk förnyelsekommission för rättsstaten.

Internationella Brottsofferdagen 2018 – några tankar om rättsstaten

Den 22 februari infaller den Internationella Brottsofferdagen. Runt om i Sverige arrangeras seminarier, debatter och olika arrangemang för att uppmärksamma brottsdrabbade situation och behov. Det är emellertid viktigt att uppmärksamheten inte bara blir till retorik utan leder till konkreta förbättringar för brottsdrabbade i praktiken.

Debattartikel: “Fler poliser och ny lagstiftning löser inte problemen – tio åtgärder för minskad brottslighet”

I dag tillträder Anders Thornberg som ny rikspolischef. Han har att hantera en påtaglig brottslighet och otrygghet, inte minst i de 23 särskilt utsatta områden som finns runt om i Sverige. För att lösa situationen föreslås fler poliser och strängare lagstiftning, men den allvarliga situationen kräver omedelbara åtgärder (artikeln publicerades på SvD Debatt den 15/2 2018).

Debattartikel: ”Myt att brottsligheten flyttar”

I den allmänna debatten hävdas ofta att brottsligheten bara flyttar när man vidtar förebyggande insatser på en brottsbelastad plats. Inte sällan blir detta en ursäkt för att inte vidta de åtgärder som kan göras för att komma till rätta med den typ av brott och ordningsstörningar som påverkar människors livskvalitet i vardagen. Forskning visar emellertid att det är ovanligt att brottsligheten flyttar. Tvärtom minkar brottsligheten ofta även i angränsande områden där inga insatser genomförts.

Referat: “Är våld och hot i sjukvården vår nya vardag?”

”Vid skjutningar har jag varit med om att man varit tvungen att köra in offer och förövare i samma akutrum, eftersom det inte funnits fler rum tillgängliga. Då har man byggt in problemet i väggarna”. Den situationen beskriver ledamot Karl Söllvander (vårdförbundet) under Stiftelsen Tryggare Sveriges debattkväll om våld och hot mot sjukvårdspersonal.

Debattartikel: ”Polisen ger felaktiga och farliga råd vid våld i nära relation”

Ett jämställt samhälle utan trakasserier och med offentliga platser som är säkra och trygga för alla kan tyckas som en självklarhet. Rapporterna om näthat och sexuella ofredanden mot kvinnor samt offentliga rum där kvinnor kontrolleras av män har emellertid aldrig tidigare varit så många som nu.

Referat: ”Jihadismens framväxt – en historia om naivitet”

Ska vi lära oss leva med jihadistiskt våld eller ska vi utrota jihadisterna? Den frågan ställer terrorforskaren Hans Brun under Stiftelsen Tryggare Sveriges debattkväll om terrorbrott, på dagen 16 år efter ett av de mest uppmärksammade terrorbrotten i modern tid då terrorister attackerade bl.a. World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i Virginia, med tusentals döda som konsekvens.