Om trygghet

Frågor som rör säkerhet och trygghet har blivit allt mer aktuella i Sverige under senare år och trots att många kommuner, företag och andra aktörer har frågorna högt upp på dagordningen är det emellertid få som definierat och avgränsat begreppen. Ännu färre har klarat ut vad det är som egentligen påverkar säkerheten och tryggheten i exempelvis en kommun, vilket leder till att det oftast saknas relevanta uppföljningar och utvärderingar av vidtagna åtgärder.

En förutsättning för att kunna arbeta professionellt med frågorna är därför att definiera, avgränsa och operationalisera säkerhet och trygghet för att ha möjlighet att kontinuerligt kunna följa upp och arbetet utifrån tydliga mål.

Baserat på aktuell forskning och beprövade erfarenheter har därför Stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram en definition, avgränsning och operationalisering för begreppen.

Definition och avgränsning

Vi har valt att avgränsa begreppet säkerhet och trygghet att gälla dess koppling till brott och ordningsstörningar. Begreppet säkerhet handlar då om den faktiska risken att utsättas för brott eller ordningsstörningar, medan trygghet är en subjektiv känsla kopplat till hur denna faktiska risk upplevs. Det innebär att det inte är relevant att prata i termer som ”upplevd trygghet” och ”faktisk trygghet”. Istället väljer vi att prata om säkerhet när det gäller den faktiska risken och trygghet när det gäller individens upplevelse. Vår definition lyder:

Säkerhet definieras som den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar, medan trygghet är individens upplevelse av säkerheten/risken.

Individens upplevelse av säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar. Rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar bygger i sin tur på en känsla av kontroll, tillit till samhället och till andra människor samt en tro på sin egen förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas.

Operationalisering

Utifrån definitionen ser vi alltså i huvudsak tre olika faktorer vilka alla på sitt sätt påverkar individens trygghet, och som kan operationaliseras för att kunna sätta mål och få verktyg för att arbeta med att öka tryggheten samt följa upp och utvärdera genomförda insatser.

Individens känsla av kontroll. Detta område handlar om formell och informell social kontroll (människor, ”känna sig sedd”), lämplig utformning av den fysiska miljön (t.ex. belysning, rumslig tydlighet och förutsägbarhet) och bra information (realtidsinformation t.ex. i kollektivtrafiken, information om trygghetsinsatser, information till brottsdrabbade).

Tillit till samhället och andra människor. Med detta avses bland annat god förvaltning och skötsel (åtgärda skadegörelse, parkskötsel, ”rent och snyggt” etc.) och bra stöd till de individer som drabbas av brott.

Anhörigas och andras säkerhet. Med detta menas att det inte bara är individens egna livsförhållanden som påverkar tryggheten men även hur andra uppfattar situationen som riskabelt, löper risk för att utsättas för brott eller har utsatts för ett brott. Det handlar även om mediernas rapportering av brottshändelser, vilket kan påverka uppfattningen. Altruistisk oro och andras säkerhet och trygghet är betydelsefulla aspekter som spelar en roll för ens egen trygghet och hur individen upplever en plats och situation.

Individens tro på sin egen och andras förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas. Här handlar det om t.ex. uppväxtförhållanden, enskilda personers fysiska eller psykiska funktionshinder och socioekonomiska förhållanden.

Trygghet är med andra ord en sammansatt företeelse vilken avspeglar individens upplevelse av sin egen säkerhet. Upplevelsen innebär alltid en bedömning vilken är flerdimensionell och inbegriper värderingar, tolkningar, individens mentala bilder, erfarenheter, sociala förutsättningar och det fysiska rummets utformning.

Det är svårt att isolera någon enskild variabel som viktigare än de andra och de olika faktorerna är i hög grad beroende av varandra. Det skiljer sig även mellan olika individer vad som är viktigast. Stiftelsen Tryggare Sverige har konkretiserat operationalisering till att ta fram nio olika teman i den fysiska miljön som man som aktör kan beakta när man ska arbeta med att öka tryggheten på en plats.

Om du vill läsa mer kring trygghetsbegreppet och hur det kan implementeras, beställ vår rapport Trygghet i Samhället (2018).

Kom ihåg

Det finns i de allra flesta områden en mängd situationella åtgärder i den fysiska miljön som kan genomföras för att öka tryggheten.

Det finns också vissa områden där den fysiska miljöns utformning är sekundär. Det kan handla om områden där enskilda individer eller grupperingar kontrollerar det offentliga rummet, med påtaglig brottslighet som följd.

Det är viktigt att alltid arbeta med säkerheten först, framför allt genom en ökad formell social kontroll i form av t.ex. polisiära insatser mot kriminella element och grupperingar, men även genom fysiska insatser som hinder (för bil och moped etc.) eller att ta bort/begränsa ytor som är svåra att övervaka.

Först när det är säkert kan arbetet med ökad trygghet påbörjas.