Kartläggning & analys

Trygghetsvandringar.


Vi hjälper till att förbereda, planera och genomföra trygghetsvandringar. Trygghetsvandringar är ett effektivt sätt att tillsammans med boende och representanter för polis, kommun, näringsidkare etc. kartlägga platser som känns otrygga samt identifiera faktorer i den fysiska miljön som ger upphov till brott och otrygghet.

Efter trygghetsvandringen tas en handlingsplan fram med förslag till åtgärder och
prioriteringar för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Trygghetsanlays.


Vi hjälper till att förbereda, planera och genomföra trygghetsanalyser i anslutning till stationsområden och kollektivtrafiksnoder. Syftet är att kartlägga den fysiska miljöns betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet.

Utgångspunkten är vår modell som inbegriper en genomgång av relevant statistik och genomförande av nyckelpersonsintervjuer samt trygghetsbesiktningar.

Trygg Station.


Vi genomför en analys av den fysiska miljöns betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet på stationen/hållplatsen. Syftet är att lämna förslag på åtgärder och prioriteringar för att minska brottsligheten och öka tryggheten på platsen.

Trygghetscertifieringar.


Vi utför trygghetscertifieringar av befintliga stationer/hållplatsers inre och yttre miljö där vi beaktar både säkerheten och tryggheten. Vår certifieringsmodell är framtagen utifrån standarden BoTryggt2030 samt principerna i CPTED och CPTED 2.0.

Syftet med certifieringen är att påvisa att ansvarig ägare uppfyller de av Stiftelsen Tryggare Sverige ställda krav på säkra och trygga fastigheter och utemiljöer. En trygghetscertifierad station/hållplats signalerar ägarens omtanke och ansvar för fastigheten vilket skapar förutsättningar för en säker och trygg mötesplats där olika användargrupper både vill och kan vistas, vilket påverkar livskvalitén för boende, verksamma och besökare.

Rapport “Trygghet i Kollektivtrafiken”

Denna rapport från 2021 är en reviderad upplaga av en tidigare rapport från 2012. Nya versionen innehåller en sammanställning av forskning och erfarenheter när det gäller brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i kollektivtrafiken.

Frågor som behandlas är bland annat vilka resenärer som är otrygga, var de är otrygga, varför de är otrygga och, inte minst, vilka åtgärder som har genomförts och vad som ytterligare kan göras för att öka tryggheten i kollektivtrafiken.

Vår förhoppning är att rapporten kan bidra till att stärka olika aktörer i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i och kring kollektivtrafiken i Sverige.