Brott i nära relation.

Informationen på denna sida vänder sig till dig som utsatts för brott i nära relation.

Att utsättas för
sexualbrott.

Brott i nära relation kan handla om en nuvarande eller tidigare partner eller sambo men även barn, syskon eller föräldrar.

Utöver de berörda ovan räknas även särbo, person med gemensamma barn eller individ man har en nära relation eller biologisk koppling till. Brottet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det kan även bestå av hot eller att man stänger in någon mot deras vilja.

Det här bör du tänka på om du har utsatts för brott i nära relation.

Polisanmäl
för din egen skull.

Om du har utsatts för brott i nära relation bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Du är inte skyldig att anmäla brott men det är ofta nödvändigt för att du ska kunna tillvarata dina rättigheter. För polisens del är det viktigt att du anmäler det inträffade, dels för att polisen ska ha en möjlighet att klara upp brottet och gripa gärningspersonen, dels för att polisen ska kunna säkerställa att du inte drabbas av nya brott.

När du anmäler brott i nära relation ska polisen genomföra en strukturerad hot- och riskbedömning/riskanalys på individnivå (så kallad SARA bedömning) som grund för en professionell planering av olika hjälp-, stöd- och skyddsinsatser. Kräv en sådan bedömning när du anmäler brottet!

För att anmäla brott i nära relation ringer du till polisens kontaktcenter på 114 14. Du kan även besöka närmaste polisstation och upprätta en anmälan. Är situationen akut ska du omedelbart ringa 112.

Dokumentera skador och uppsök sjukvård.

Brott i nära relation inträffar ofta innanför hemmets väggar. Det finns därför sällan några vittnen som kan berätta om de brott som du utsatts för. Av denna anledning är det många gånger avgörande att det finns annan bevisning som kan styrka din berättelse.

Även om du inte har för avsikt att polisanmäla det inträffade är det mycket viktigt att du uppsöker närmaste sjukhus/vårdcentral för att få dina skador både omskötta och dokumenterade för en eventuell framtida polisanmälan och rättegång. Dokumentationen av skador är också viktig för att du ska kunna ansöka om skadestånd från ditt försäkringsbolag. Det är också bra om du kan spara de kläder du bar vid brottet – utan att tvätta dem – eftersom de kan utgöra bevismaterial.
Ibland fotograferas skadorna för att dokumentationen ska bli så fullständig som möjligt. Skadedokumentationen är underlag för det rättsintyg som läkaren kan utfärda på begäran av polis och åklagare.

Om du har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds du en gynekologisk undersökning med provtagning för infektioner, graviditet och spårsäkring. Det är viktigt för din hälsa att du så snart som möjligt besöker en vårdinrättning men tveka inte att ta kontakt även om det gått en tid sedan du utsattes för våld och övergrepp. Alla undersökningar och provtagningar är frivilliga och du måste ge ditt tillstånd till att rättsintyg skrivs.

Har du utsatts för kontroll eller annan kränkande behandling är det viktigt att du försöker dokumentera när, var och hur detta skedde. Se även till att spara eventuella brev och försändelser. Har du mottagit hot via e-post, sms etc. ska du spara informationen på datorn, telefonen eller den plattform där hoten inkommit. Gör detta även om du väljer att skriva ut materialet. Detta kan sammantaget utgöra viktiga bevis i en eventuell rättegång.

Många som drabbas av brott i nära relation får psykiska besvär såsom oro, nedstämdhet eller s.k. posttraumatiskt stressyndrom. Om du märker att du får besvär som inte går över kan du ta kontakt med din psykiatriska öppenvårdmottagning eller din husläkare.

Kontakta en
hjälp- och stödorganisation.

Alla som utsatts för brott kan ha ett behov att prata om det inträffade. Ett brott utlöser inte sällan en rad tankar, känslor och funderingar som kan vara svåra att hantera på egen hand. Att bli utsatt för våld och hot av någon som du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Brottet kan dessutom innebära omvälvande förändringar för dig både socialt, psykiskt och ekonomiskt. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och ilska är mycket vanliga. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma barns reaktion. Barn som växer upp i våldets närhet eller som själva drabbas kan reagera mycket kraftigt och det är därför viktigt att även barnen får hjälp att bearbeta sina upplevelser.

Att själv hantera dessa känslor kan både för dig och ditt/dina barn vara ansträngande och besvärligt. Det finns flera olika myndigheter och organisationer som kan erbjuda brottsdrabbade kostnadsfri hjälp, stöd och rådgivning.

Tveka inte att kontakta någon av dem – du är inte ensam!

Här finns kontaktuppgifter till flera organisationer och hjälpmedel för dig som utsatts för brott.

Sena reaktioner.

För den som utsatts för brott kommer ofta reaktionerna inte direkt efter att det skett. Det är väldigt vanligt att det kommer senare, ibland flera år efter det som inträffat. Som brottsutsatt kan man även bli rädd för sin egna eller andras reaktioner och ha svårt att veta varför man reagerar på ett visst sätt.
Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala på svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt.

Tänk på att reaktioner även kan komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. Observera att reaktioner också kan uppkomma hos dig efter det att det gått en tid, så kallade senreaktioner.

Tillsammans gör vi skillnad

Även om vi har försökt att vara heltäckande i vår beskriv­ning av vilka resur­ser som finns i Sverige be­höver vi er hjälp att bli ännu bättre!
Hjälp oss att hålla informationen aktuell genom att in­for­mera oss om nya verk­sam­heter, juster­ingar av kontakt­upp­gifter eller dy­likt som kan ändras med tid­en. Om ni upp­täcker några fel­aktig­het­er eller oklar­het­er tveka inte att höra av er till oss med korrekta upp­gifter via info@tryggaresverige.org

Tryggare Sverige │ Tillsammans gör vi skillnad!