Hedersbrott.

Informationen på denna sida vänder sig till dig som utsatts för hedersbrott.

Detta samlingsbegrepp innefattar gärningar mot en persons kropp, liv, frihet eller integritet i syfte att upprätthålla en maktstruktur.

Att utsättas för
hedersbrott.

Hedersbrott riktas mot någon, ofta en släkting, som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller ha vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder. Brotten syftar till att förhindra att hedern skadas eller förloras, alternativt att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern. Hedersbegreppet står för attityder och informella regler som sitter djupt rotade och som inte sällan har större betydelse än lagen. Hedersrelaterade brott kan drabba flickor, kvinnor, pojkar eller män i patriarkala familjestrukturer. Den drabbade har ett slutet livsutrymme och är ofta beroende av förövaren. Brottsrubriceringarna kan bli olika beroende brottets omfattning och karaktär.

Hedersrelaterat våld är ett brott mot svensk lagstiftning och arbetet mot hedersrelaterat våld i Sverige utgår från barnkonventionen och FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna.

Om person som utsatt dig för ett hedersrelaterat brott någon som du har eller har haft ett förhållande med (exempelvis make/maka, pojkvän/flickvän, sambo) kan du även läsa under fliken Brott i nära relation.

Det här bör du tänka på om du har utsatts för hedersbrott.

Polisanmäl
för din egen skull.

Om du har utsatts för ett hedersrelaterat brott bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Du är inte skyldig att anmäla brott men det är ofta nödvändigt för att du ska kunna tillvarata dina rättigheter. För polisens del är det viktigt att du anmäler det inträffade, dels för att polisen ska ha en möjlighet att klara upp brottet och gripa gärningspersonen, dels för att polisen ska kunna säkerställa att du inte drabbas av nya brott.

När du anmäler ett hedersrelaterat brott ska polisen genomföra en strukturerad hot- och riskbedömning/riskanalys på individnivå (så kallad SARA eller PATRIARK) som grund för en professionell planering av olika hjälp, stöd och skyddsinsatser. Kräv en sådan bedömning när du anmäler brottet!

För att anmäla hedersrelaterade brott ringer du till polisens kontaktcenter på 114 14. Du kan även besöka närmaste polisstation och upprätta en anmälan. Är situationen akut ska du omedelbart ringa 112.

Dokumentera eventuella skador och uppsök sjukvård.

Hedersrelaterade brott inträffar ofta innanför hemmets väggar. Det finns därför sällan några vittnen som kan eller vill berätta om de brott som du utsatts för. Av denna anledning är det många gånger avgörande att det finns annan bevisning som kan styrka din berättelse. Även om du inte har för avsikt att polisanmäla det inträffade är det mycket viktigt att du uppsöker närmaste sjukhus/vårdcentral för att få dina skador både omskötta och dokumenterade för en eventuell framtida polisanmälan och rättegång. Dokumentationen av skador är också viktig för att du ska kunna ansöka om skadestånd från ditt försäkringsbolag. Det är också bra om du kan spara de kläder du bar vid brottet – utan att tvätta dem – eftersom de kan utgöra bevismaterial.

Har du utsatts för kontroll eller annan kränkande behandling är det viktigt att du försöker dokumentera när, var och hur detta skedde. Se även till att spara eventuella brev och försändelser. Har du mottagit hot via e-post, sms etc. ska du spara informationen på datorn, telefonen eller den plattform där hoten inkommit. Gör detta även om du väljer att skriva ut materialet. Detta kan sammantaget utgöra viktiga bevis i en eventuell rättegång.

Kontakta en
hjälp- och stödorganisation.

Alla som utsatts för brott kan ha ett behov att prata om det inträffade. Ett brott utlöser inte sällan en rad tankar, känslor och funderingar som kan vara svåra att hantera på egen hand. Att bli utsatt för brott av en familjemedlem, släkting eller nära anhörig är både kränkande och känsloladdat. Brotten kan dessutom innebära omvälvande förändringar för dig både socialt, psykiskt och ekonomiskt. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och ilska är mycket vanliga. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma barns reaktion. Barn som växer upp i våldets närhet eller som själva drabbas kan reagera mycket kraftigt och det är därför viktigt att även barnen får hjälp att bearbeta sina upplevelser.

Att själv hantera dessa känslor kan både för dig och ditt/dina barn vara ansträngande och besvärligt. Det finns flera olika myndigheter och organisationer som kan erbjuda brottsdrabbade kostnadsfri hjälp, stöd och rådgivning.

Tveka inte att kontakta någon av dem – du är inte ensam!

Här finns kontaktuppgifter till flera organisationer och hjälpmedel för dig som utsatts för brott.

Sena reaktioner.

För den som utsatts för brott kommer ofta reaktionerna inte direkt efter att det skett. Det är väldigt vanligt att det kommer senare, ibland flera år efter det som inträffat. Som brottsutsatt kan man även bli rädd för sin egna eller andras reaktioner och ha svårt att veta varför man reagerar på ett visst sätt.
Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala på svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt.

Tänk på att reaktioner även kan komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. Observera att reaktioner också kan uppkomma hos dig efter det att det gått en tid, så kallade senreaktioner.

Tillsammans gör vi skillnad

Även om vi har försökt att vara heltäckande i vår beskriv­ning av vilka resur­ser som finns i Sverige be­höver vi er hjälp att bli ännu bättre!
Hjälp oss att hålla informationen aktuell genom att in­for­mera oss om nya verk­sam­heter, juster­ingar av kontakt­upp­gifter eller dy­likt som kan ändras med tid­en. Om ni upp­täcker några fel­aktig­het­er eller oklar­het­er tveka inte att höra av er till oss med korrekta upp­gifter via info@tryggaresverige.org

Tryggare Sverige │ Tillsammans gör vi skillnad!