Trygghetsbarometern

Frågor som rör säkerhet och trygghet kopplat till brott och ordningsstörningar har blivit allt viktigare under senare år.

Nu har vi tagit fram en Trygghetsbarometer där du som arbetar med säkerhets- och trygghetsfrågor i en kommun kan svara på ett antal frågor för att se hur din kommun ligger till i detta viktiga arbete.

Frågorna tar cirka tio minuter att besvara och består av elva olika områden. Ingen annan än du kommer att kunna se svaren eller vilken kommun det gäller, allt är anonymt.

Om du vill ha mer information om ditt resultat eller om du behöver tips och råd kring säkerhets- och trygghetsfrågor kan du fylla i dina kontaktuppgifter efter att du svarat på frågorna.

Tryck på knappen "Nästa" för att sätta igång

Övergripande säkerhets- och trygghetsarbete

En förutsättning för att kunna arbeta professionellt med säkerhet och trygghet är att definiera, avgränsa och operationalisera begreppen. Det gör det möjligt för kommunen att kontinuerligt kunna följa upp och arbeta utifrån tydliga mål. Hur ser grunden ut i din kommun?

Har kommunen en antagen definition av vad som avses med begreppen säkerhet och trygghet kopplat till brott- och ordningsstörningar?

Finns det i kommunen en operationalisering av vilka faktorer som påverkar säkerheten och tryggheten kopplat till brott- och ordningsstörningar?

Finns det i kommunen en modell/undersökning för att kartlägga och följa upp säkerheten och tryggheten kopplat till brott- och ordningsstörningar?

Bedrivs kommunens förebyggande arbete på samtliga tre preventionsnivåer (primär, sekundär och tertiär)?

Säker och trygg stadsbyggnad

 Många väljer att inte gå ut i sina bostadskvarter nattetid för att de upplevs som otrygga. En viktig fråga är hur en sådan utveckling kan motverkas och hur tryggheten kan främjas genom att planera och bygga rätt. En viktiga åtgärd handlar nämligen om den fysiska utformningen av bostadsområden, skolor och andra byggnader. Sverige står nu inför ett skede där cirka 600 000 bostäder behöver byggas fram till 2025, samt där många bostäder, skolor, etc. behöver byggas om. Hur förberedd är din kommun?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för hur frågor om säkerhet och trygghet ska beaktas vid nyproduktion och ombyggnation?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i organisationen?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal i syfte att öka kunskapen om betydelsen av det fysiska rummets utformning för frågor som rör säkerhet och trygghet?

Genomförs trygghetsbesiktningar i exempelvis bostadsområden, skolor och offentliga rum m.m.?

Genomförs projektutvärderingar avseende i vilken utsträckning frågor som rör säkerhet och trygghet har beaktats vid nyproduktion och ombyggnation?

Säker och trygg offentlig miljö

Hot och våld i offentlig miljö handlar främst om misshandelsbrott där den stora majoriteten av både gärningspersoner och drabbade är unga män. Våldsbrottsligheten sker ofta i anslutning till nöjeslivet eller är knuten till vissa specifika platser. Det är även vanligt att både gärningspersonen och den brottsdrabbade är påverkade.  Hur arbetar din kommun med den offentliga miljön?

Finns det i kommunen en aktuell lägesbild beträffande förekomst och omfattning av hot och våld i offentlig miljö?

Innefattar lägesbilden fortlöpande analyser av anmälningsstatistik kring hot och våld i offentlig miljö?

Innefattar lägesbilden analyser av relevanta specialstudier, t.ex. sjukhussurveys?

Innefattar lägesbilden platsanalyser och/eller trygghetsvandringar i den offentliga miljön i syfte att identifiera och åtgärda otrygga platser?

Utifrån lägesbilden, säkerställs polisiär närvaro på de platser, dagar och tider då brott i offentlig miljö tenderar att inträffa?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för arbetet med att förebygga och hantera våld i offentlig miljö?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i organisationen?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal i syfte att öka kunskapen om frågor som rör våld i offentlig miljö?

Samverkar kommunen med polisen, skolan, näringslivet, bevakningsbolag och civilsamhället för att initiera och leda nattvandringar i syfte att stärka den sociala kontrollen?

Arbetar kommunen för minskad tillgång till alkohol och droger, genom exempelvis översyn av serveringstillstånd eller införande av alkoholförbud på allmän plats?

Säkerställs att alla ungdomsarrangemang som anordnas av kommunen eller i kommunens lokaler är alkohol- och drogfria samt att alla föreningar som uppbär kommunala bidrag för aktiviteter riktade mot ungdomar är alkohol- och drogfria?

Säker och trygg skola

Skolan spelar en viktig roll i våra liv och för möjligheterna att utvecklas till självständiga och kritiskt tänkande individer. För vissa barn och ungdomar präglas skolan av hat, hot, kränkningar och olika typer av brott. Faktum är att skolan är en av de vanligaste platserna där barn och ungdomar utsätts för brott. Enligt Skolinspektionen är så många som var tionde elev i årskurs nio otrygg i skolan, vilket motsvarar cirka tre elever i varje klass. hur arbetar din kommun för att skolan ska vara en säker och trygg plats?

Genomförs det i kommunen analyser av enkäter där elevers utsatthet för brott och otrygghet kartlagts?

Genomförs trygghetsbesiktningar, trygghetsvandringar, trygghet på kartan, elevdialoger m.m. i skolan i syfte att identifiera och åtgärda brottsutsatta och otrygga platser?

Utifrån lägesbilden, säkerställs ökad vuxennärvaro på brottsutsatta och otrygga platser vid de tider då det behövs?

Finns det i skolorna aktuella riktlinjer för hur brott och otrygghet ska förebyggas, identifieras och hanteras?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i verksamheten?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om frågor som rör säkerhet och trygghet kopplat till skolan?

Involveras elever i det förebyggande arbetet (exempelvis genom att hjälpa till att förändra den fysiska miljön eller ge synpunkter på skolans utformning av ordningsregler)?

Följer skolorna upp säkerhets- och trygghetsarbetet genom konkreta mål och mätvärden?

Säker och trygg fritid

En stor del av barn och ungdomars fritid upptas av idrottsföreningar, men det finns även friluftslivsföreningar, scouter eller liknande, kyrklig- eller frikyrkliga föreningar, nykterhetsföreningar, hobby eller intresseförening och elevföreningar m.m. En viktig del i kommunens arbete är att tillse att de olika föreningarna bedrivs och sköts på ett säkert och tryggt sätt genom regelbundna granskningar samt att se till att det finns säkra och trygga lokaler och platser för barn och ungdomar att vara på under sin fritid. Hur ser situationen ut i din kommun?

Genomför kommunen enkäter i fritidsverksamheter där barn och ungdomar vistas i syfte att ta del av barn och ungdomars utsatthet och otrygghet?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för arbetet med att förebygga, identifiera och hantera barn och ungdomars utsatthet och otrygghet på fritiden?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i organisationen och verksamheterna?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om frågor som rör säkerhet och trygghet kopplat till barn och ungdomars fritid?

Finns det en implementerad ANDTS-strategi i kommunen?

Granskas föreningars värdegrund, policys och riktlinjer för att säkerställa kvalitén på dessa?

Genomförs besök och kontroller hos olika föreningar för att se vilken verksamhet som bedrivs och vad de har för personal och ledare?

Genomförs trygghetsbesiktningar på samtliga platser och lokaler där barn och ungdomar vistas på fritiden?

Organiserad brottslighet

Ofta förknippas insatser mot organiserad brottslighet med polisens telefonavlyssning, aktionsgrupper och andra polisiära metoder. Det är väl fungerande verktyg, men det räcker inte. Det behövs en bredare repertoar av förebyggande insatser från andra aktörer mot den organiserade brottsligheten som verkar i lokalsamhället, där vanliga människor lever, verkar och bor. Viktiga brottsförebyggare är därför också kommunala förvaltningar, lokala myndigheter, näringsliv och organisationer. När lokala aktörer går samman så ska devisen ”Ingen kan göra allt, men åtskilliga kan göra något” gälla. Hur fungerar arbetet i din kommun?

Finns det i kommunen en aktuell lägesbild beträffande struktur och omfattning av organiserad brottslighet?

Innefattar lägesbilden en kontinuerlig inhämtning, analys och utbyte av underrättelseinformation från polisen?

Innefattar lägesbilden intervjuer och/eller enkätundersökningar med representanter för de olika kommunala förvaltningarna, polisen, näringslivet m.fl., för att fånga upp signaler på organiserad brottslighet?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för arbetet med att förebygga, identifiera och hantera organiserad brottslighet?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i organisationen?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om frågor som rör organiserad brottslighet?

Arbetar kommunen med att försvåra den organiserade brottsligheten genom exempelvis ökade kontroller av begagnathandel och lokaluthyrning eller registrering av bilar i parkeringshus etc.?

Sker noggranna kontroller vid rekrytering av personal med befattningar som är i riskzonen för att utsättas för otillåten påverkan?

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Extremism och våldsbejakande extremism har länge förekommit i Sverige. Det gäller i första hand våldsbejakande politisk höger- och vänsterextremism. På senare tid har även olika former av religiös våldsbejakande islamistisk extremism uppmärksammats i många kommuner. Hur insatt är din kommun?

Finns det i kommunen en aktuell lägesbild beträffande förekomst, omfattning och inriktning av våldsbejakande extremism?

Innefattar lägesbilden en kontinuerlig inhämtning, analys och utbyte av underrättelseinformation från polismyndigheten?

Finns en aktuell handlingsplan för arbetet med att förebygga, identifiera och hantera våldsbejakande extremism?

Är handlingsplanen förankrad och implementerad i organisationen?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism?

Beaktas de tolv rekommendationer som den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har presenterat, inklusive tillsättandet av en funktion (kontaktperson eller samordnare) som ansvarar för att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism?

Är ansvarsfördelningen, internt och externt, tydlig när det gäller arbetet med att förebygga, identifiera och hantera våldsbejakande extremism?

Hot och våld mot medarbetare och förtroendevalda

Under de senaste åren har förekomsten av hot och våld mot medarbetare och förtroendevalda kommit att bli ett allt allvarligare arbetsmiljöproblem. Denna typ av hot och våld är ofta riktat till personal med någon form servicefunktion eller vid myndighetsutövning. Även olika former av hot och kränkningar via exempelvis sociala medier riskerar att leda till ohälsa för den som drabbas. Hur ser situationen i din kommun ut?

Finns det i kommunen en aktuell lägesbild beträffande struktur och omfattning av hot och våld mot medarbetare och förtroendevalda?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för arbetet med att förebygga, identifiera och hantera hot och våld mot medarbetare och förtroendevalda?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i organisationen?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om hot och våld mot medarbetare och förtroendevalda?

Finns det digitaliserade tillbuds- och skaderapporteringssystem i kommunen som används?

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer medför såväl stora individuella konsekvenser för de drabbade som höga kostnader för samhället. Våld i nära relation sker oftast i hemmet där förövaren är en man i en närstående relation till en kvinna, men våldet förekommer också i samkönade relationer och mot män av kvinnor. Våldet finns i alla samhällsklasser och åldersgrupper och är ett allvarligt folkhälso- och jämställdhetsproblem. För att komma tillrätta med våld i nära relationer krävs ett tvärsektoriellt arbete och tillgång till stödjande insatser. Det krävs att alla som kommer i kontakt med barn och vuxna som lever med våld i vardagen, genom kunskap om våldets konsekvenser, vågar ta ställning mot våldet. Om barn och vuxna som lever i familjer med våld får hjälp och stöd tidigt så minskar risken för att våldsmönstret fortsätter eller förs vidare. Hur arbetar din kommun?

Finns det i kommunen en aktuell lägesbild beträffande struktur och omfattning av våld i nära relationer?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för arbetet med att förebygga, identifiera och hantera våld i nära relationer?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i verksamheten?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om frågor som rör våld i nära relationer?

Genomförs förebyggande insatser i arenor som förskolan, skolan, vuxenutbildningen, elevhälsan, olika verksamheter inom hälso- och sjukvården, idrotten, trossamfunden och annat föreningsliv, den kommunala familjerätten, föräldraskapsstödet inklusive familjerådgivningen, vissa delar av socialtjänsten samt samhällsorienteringen för nyanlända?

Hedersrelaterat våld

I FN:s generalförsamlings resolution ”Avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn” fastställs att brott mot kvinnor i hederns namn är en mänsklig rättighetsfråga och att stater har en skyldighet att förebygga, utreda och åtala brott och erbjuda skydd till de som utsätts. Det kan handla om allt från exempelvis barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning till att ens familj begränsar vilka man får umgås med, vilka ämnen man får läsa i skolan, vilka kläder som är okej och att man kontrolleras och begränsas i sitt liv. Alla oavsett kön eller sexuell läggning kan utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Hur arbetar din kommun?

Finns det i kommunen en aktuell lägesbild beträffande struktur och omfattning av hedersrelaterat våld?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer för arbetet med att förebygga, identifiera och hantera hedersrelaterade brott?

Är riktlinjerna förankrade och implementerade i organisationen?

Har det genomförts utbildningsinsatser av berörd personal för att öka kunskapen om frågor som rör hedersrelaterade brott?

Genomförs informationssatsningar i skolor, på SFI, på flyktingförläggningar, i föreningar m.m. med fokus på vad hedersrelaterat våld är och vilka lagar som gäller i Sverige?

Ställer kommunen krav på föreningar som får bidrag att aktivt ta avstånd från hedersrelaterat våld?

Ordningsstörningar

Förekomsten av ordningsstörningar i en kommun påverkar till hög grad individens trygghet. Genom att förebygga och åtgärda ordningsstörningar signalerar kommunen att det finns människor som bryr sig om bostadsområdet/skolan/platsen och är därmed en nyckel i det trygghetsskapande arbetet. Hur ser situationen ut i din kommun?

Finns det i kommunen en aktuell bild över ordningsläget?

Finns det i kommunen aktuella riktlinjer eller lokala föreskrifter som reglerar hur ordningen ska upprätthållas inom kommunen?

Är riktlinjerna och de lokala föreskrifterna förankrade och implementerade i verksamheten?

Har det genomförts utbildningar av berörd personal för att öka kunskapen kring ordningshållning och ordningslagen?

Genomförs informationssatsningar för att öka medvetenheten hos näringsliv, medborgare och besökare om gällande ordningsregler?

Har kommunen tillräckliga resurser i forma av polis, ordningsvakter, värdar etc.?

Upprätthålls ordningslagen och lokala föreskrifter med hjälp av kontroller och tillsyn?

Åtgärdas skadegörelse och nedskräpning omgående?

På nästa sida får du möjligheten att fylla i dina kontaktuppgifter. Om du vill vara anonym ska du inte fylla i några kontaktuppgifter utan fortsätta klicka dig vidare till ditt resultat.

Namn
Titel
Organisation
Email