Brottsförebyggande åtgärder mot klotter – ny rapport

380

Många kommuner diskuterar för närvarande att införa så kallade lagliga graffitiväggar, i vissa fall med argumentet att detta är en åtgärd som förebygger klotter. En ny kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar dock att det starkt stöd för detta påstående.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäls varje år ca 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. Konsekvenserna av dessa brott är, förutom stora saneringskostnader för kommuner, fastighetsägare och privatpersoner, en otrygghet i det offentliga rummet.

Under de senaste åren har många kommuner genomfört brottsförebyggande insatser i syfte att minska denna typ av brott. Vissa kommuner har utarbeta särskilda handlingsplaner med riktlinjer om s.k. nolltolerans och snabb sanering av klotter. Andra kommuner har försökt att minska skadegörelsen i form av klotter genom inrättandet av lagliga graffitiväggar.

För närvarande pågår en debatt i många kommuner (t.ex. Jönköping, Stockholm, Borås, Kalmar, Lund, Karlskoga, Linköping, Växjö, Örebro och Luleå) om att överge tidigare policy med nolltolerans mot klotter och istället införa lagliga väggar, i vissa fall med motiveringen att det förebygger klotter. Men vad fungerar och vad fungerar inte?

– Debatten baseras i stor utsträckning på upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än empiriskt och evidensbaserad forskning, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Somliga hävdar att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelsen i närheten av den lagliga väggen, medan andra lika bestämt menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelsen och saneringskostnaderna.

– Vår kartläggning visar att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar klottret, säger Magnus Lindgren.