Vad händer efter polisanmälan?


Vad händer efter polisanmälan?

Många människor som utsätts för brott upplever ett inre kaos. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och ilska är mycket vanliga och blandas med tankar och funderingar kring hur man bäst hanterar den uppkomna situationen.

Såväl forskning som erfarenhet visar att många brottsdrabbade inte känner till sina rättigheter. Av förklariga skäl saknar många brottsdrabbade dessutom kunskap om vad den kommade rättsprocessen kan innebära.

På denna sida har vi samlat information som kan underlätta för dig i mötet med olika aktörer från rättsväsendet. Här kan du bland annat läsa om polisens, åklagarens och domstolens arbete. Du får även information om dina möjligheter till ekonomisk ersättning för kostnader i samband med en förhandling.

Innehåll

 

Polisen utreder

Om du har utsatts för brott bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Du är inte skyldig att anmäla brott men det är ofta nödvändigt för att du ska kunna tillvarata dina rättigheter. För polisens del är det viktigt att du anmäler det inträffade, dels för att polisen ska ha en möjlighet att klara upp brottet och gripa gärningspersonen, dels för att polisen ska kunna säkerställa att du inte drabbas av nya brott.

Ett brott kan anmälas till Polisen direkt på brottsplatsen, per telefon eller genom besök på en polisstation. Vissa brott kan dessutom anmälas via polisens hemsida. Oavsett på vilket sätt brottet anmäls, har polisen en omfattande skyldighet att lämna relevant information till dig som drabbats av brott. Som brottsdrabbad ska du bland annat tillfrågas om du vill bli underrättad om de beslut som fattas i ditt ärende. Dessutom ska du upplysas om olika myndigheter och organisationer som kan erbjuda hjälp, stöd och skydd.

När Polisen fått kännedom om ett brott inleds en polisutredning, en så kallad förundersökning.

Du hittar mer information om polisens verksamhet på polisens hemsida och om åklagarnas verksamhet på åklagarmyndighetens hemsida.

Innehåll

Förundersökning

För att få möjlighet att klara upp brottet och gripa gärningspersonen måste polisen få en detaljerad beskrivning av själva händelsen, bland annat tidsuppgifter och signalement.

Under denna förundersökning kan förhör hållas med dig som är brottsdrabbad (målsägande), med andra som kan ge upplysningar (vittnen) och med den som är misstänkt för brottet. Om du inte har hörts i samband med att du gjorde anmälan kommer Polisen att förhöra dig under förundersökningen. Som målsägande kan du bli kallad till förhör där du får berätta för en förhörsledare vad du vet om brottet. Ibland räcker det att du lämnar din berättelse per telefon, men om du blir kallad till förhör är du skyldig att komma. Om du uteblir utan giltig anledning kan polisen hämta dig till förhöret. Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret (läs mer under Dina rättigheter).

Det som kommer fram under utredningen samlas i ett förundersökningsprotokoll. Det är viktigt att känna till att uppgifter som lämnas till Polisen och som redovisas i förhör kommer att delges den misstänkte.

Blir du kallad till polisen eller åklagaren har du rätt till ersättning för de kostnader du haft för att kunna komma till förhöret. Det kan gälla kostnader för resor och uppehälle, ersättning för förlorad inkomst eller annan ekonomisk förlust. Ersättningen för förlorad inkomst är dock begränsad till ett visst belopp.

Förundersökning avslutas

Förundersökningen ska göras så snabbt och effektivt som möjligt. Om det inte finns skäl att fortsätta förundersökningen ska den läggas ned. Det kan ske om det visar sig att det inte var frågan om en brottslig handling eller om någon misstänkt inte kan pekas ut. Ett annat skäl kan vara att spaningsuppslag saknas, det vill säga att det inte finns något spår att följa.

Omprövning av beslut att lägga ned förundersökning

Har åklagaren eller polisen beslutat att lägga ned förundersökningen ska du som målsägande normalt underrättas om detta. Detsamma gäller om åklagaren har beslutat att inte inleda förundersökning eller inte väcka åtal. Är du missnöjd med ett beslut av polisen kan du vända dig till åklagaren för omprövning. Om du inte är nöjd med ett beslut som åklagaren fattat kan du vända dig till närmaste högre åklagare för så kallad överprövning.

Åtalsbeslut

När en förundersökning är avslutad ska åklagaren besluta om den som misstänks för brottet ska åtalas. Först ska åklagaren bedöma om det finns tillräcklig bevisning för att domstolen bör kunna fälla den misstänkte. Om åklagaren tror att bevisningen räcker är nästa steg att avgöra om åtal bör underlåtas, exempelvis på grund gärningsmannens låga ålder eller någon annan särskild omständighet. I dessa fall kan åklagaren besluta om så kallad åtalsunderlåtelse.
Åklagaren kan också, om det är frågan om ett lindrigare brott som gärningsmannen erkänt, själv bestämma ett bötesstraff genom att utfärda ett strafföreläggande. I strafföreläggandet kan gärningsmannen även förpliktas att betala skadestånd.

Underrättelse om åtalsbeslut

Om förundersökningen leder fram till att åklagaren väcker åtal ska du som är målsägande underrättas. Det är sedan domstolen som, utifrån vad som framkommer i rättegången, ska ta ställning till om det kan anses bevisat att den åtalade begått brottet. Domstolen ska också bestämma vilken påföljd (straff) som i så fall ska dömas ut.

Innehåll

Domen

När huvudförhandlingen är avslutad ska domstolen döma i målet. Ofta avkunnas domen muntligen efter en överläggning som sker direkt efter huvudförhandlingen. I mer komplicerade mål kan man få vänta upp till två veckor på domen och i undantagsfall ännu längre. Domstolen ger i så fall besked om när domen kommer att meddelas. Den dagen kan man ringa domstolens kansli och få veta utgången.

Om du fört skadeståndstalan i domstolen är du part i målet och får därför automatiskt och utan kostnad ett exemplar av den skrivna domen med posten. I annat fall får du ange ditt önskemål om att få domen hos åklagaren eller domstolen.

Innehåll

Överklagande

En part som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga den till hovrätten. Upplysningar om hur detta går till finns i domen. I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp målet. Också det framgår i så fall av domen. Överklagas domen och prövningstillstånd beviljas, om sådant krävs, blir det oftast en ny rättegång i hovrätten. I vissa enkla fall kan dock hovrätten avgöra målet utan att hålla någon huvudförhandling.

Hovrättens dom kan i regel överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar dock endast upp ett mål till prövning om det behövs ett vägledande avgörande, ett så kallat prejudikat, eller om det finns synnerliga skäl till prövning, till exempel ett grovt misstag av tidigare instans. I praktiken är därför hovrätten oftast den sista instansen.

Innehåll

Rättegångskostnader

Om du själv för talan om skadestånd och har kostnader för detta, t.ex. för eget juridiskt ombud och bevisning, har du rätt att begära ersättning av motparten för sådana rättegångskostnader. Ett krav på ersättning för rättegångskostnader måste framställas till domstolen innan huvudförhandlingen avslutas. Döms den tilltalade att betala det begärda skadeståndet, är huvudregeln att han eller hon också åläggs att betala dina rättegångskostnader.

Innehåll

Om skadestånd

Den som begår ett brott är i princip skyldig att ersätta de skador som brottet orsakar, detta kallas skadestånd. Skadeståndskravet prövas i regel samtidigt som domstolen tar ställning till om den tilltalade är skyldig till brottet. Det är den skadade som ska kräva skadestånd av den som vållat skadan. För att underlätta detta är åklagaren skyldig att förbereda och föra din skadeståndstalan i rättegången om brottet, om du begär det. Undantag gäller bara för skadeståndsfrågor som kräver mer omfattande utredning eller om kravet kan anses som uppenbart obefogat, det vill säga antingen saknar samband med brottet eller är påtagligt mycket högre än rättspraxis. Om du vill ha ersättning för skador som drabbat dig till följd av ett brott bör du meddela detta redan när du förhörs av polisen.

Be om hjälp av åklagaren

Du bör då också meddela åklagaren om du vill att hon/han ska föra din skadeståndstalan. Du kan begära information och hjälp av såväl polis och åklagare som Brottsoffermyndigheten angående skadeståndet. Även om du inte har rätt till målsägandebiträde och om åklagaren inte åtar sig att föra din skadeståndstalan av någon av anledningarna ovan, så kan du ändå ofta få skadeståndet prövat i samma rättegång som själva brottmålet. Det får du genom att själv, eller med stöd av ett annat biträde eller ombud föra din talan om skadestånd vid domstolen genom att du preciserar dina krav och orsakerna till dem.

Ibland prövas skadeståndskravet i en särskild rättegång

Ibland bestämmer domstolen att ett krav på skadestånd som aktualiseras i ett brottmål ska behandlas för sig i ett tvistemål. Det kan till exempel ske när domstolen anser att skadeståndet är så svårt att utreda att det inte bör ske i samband med brottmålet. Domstolen kan ge närmare upplysningar om detta och hur en tvistemålsrättegång går till. Vill du ha mer information om skadestånd kan du vända dig till närmaste åklagarmyndighet, domstol eller till Brottsoffermyndigheten.

Innehåll

Ersättning för kostnader och inkomstförlust

Om du har kallats till en rättegång på begäran av åklagaren har du rätt att få ersättning för de kostnader du har haft för att kunna komma. Domstolen brukar fråga om du har några krav på ersättning i samband med att förhöret med dig avslutas. Du kan då begära ersättning och också få veta vilket belopp du kan få.

Innehåll


Inga kommentarer ännu.

Kommentera.

Du måste vara inloggad för att kommentera.

Vi bryr oss: