Brottsdrabbades rättigheter


Alla människor som drabbas av brott har grundläggande rättigheter i form av hjälp, stöd och skydd. Rättigheterna har sin utgångspunkt i dokument som utarbetats av FN, Europarådet och EU och regleras även genom svensk lagstiftning.

Såväl forskning som erfarenhet visar emellertid att många brottsdrabbade inte känner till sina rättigheter. För att underlätta för dig har vi på denna sida samlat information om vilka insatser som olika myndigheter och andra aktörer kan erbjuda dig som är brottsdrabbad.

I många fall aktualiseras rätten till hjälp, stöd och skydd först i samband med att brottet polisanmäls. Dessutom krävs i regel en individuell behovsprövning för att avgöra vilken typ av insatser som kan vara lämpliga i just ditt fall.

Innehåll

  1. Möjligheter till hjälp under polisutredning och rättegång
  2. Möjligheter till stöd under polisutredning och rättegång
  3. Möjligheter till skydd under polisutredning och rättegång
  4. Rätt till information och underrättelse 
  5. Rätt till ekonomisk ersättning 

 

1. Möjligheter till hjälp under polisutredning och rättegång

Ett brott utlöser inte sällan en rad tankar, känslor och funderingar som kan vara svåra att hantera på egen hand. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och ilska är mycket vanliga. Att själv hantera dessa känslor kan vara ansträngande och besvärligt. Det finns flera olika myndigheter och organisationer som kan erbjuda brottsdrabbade kostnadsfri hjälp, stöd och rådgivning.

  1. Brottsofferjouren

    Brottsofferjouren är en ideell organisation som är religiöst och politiskt obunden. Brottsofferjouren erbjuder brottsdrabbade, deras anhöriga och vittnen kostnadsfria stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp. Alla personer som arbetar vid Brottsofferjouren är ideellt aktiva och omfattas av tystnadslöfte. Se Brottsofferjourens hemsida för mer information.

  2. Kvinnojouren

    Kvinnojouren är en ideell förening som är religiöst och politiskt obunden. Kvinnojouren erbjuder stödsamtal, rådgivning, praktisk hjälp och i förekommande fall även skydd till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Alla personer som arbetar vid en Kvinnojour omfattas av tystnadslöfte. Sveriges kvinnojourer är idag uppdelade in två riksorganisationer, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Unizon.

  3. Kvinnofridslinjen

    Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon som erbjuder hjälp, stöd och rådgivning till våldsutsatta kvinnor eller andra personer som behöver information, tips eller råd om brott i nära relation. Kvinnofridslinjen bemannas dygnet runt av utbildad personal som omfattas av tystnadsplikt. Samtalet till Kvinnofridslinjen är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen. Du kan ringa Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50 eller läsa mer på deras hemsida.

  4. Socialtjänsten

    Socialtjänsten i din kommun har det yttersta ansvaret för att du som brottsdrabbad, anhörig eller vittne får adekvat hjälp, stöd och skydd. Besök din kommuns hemsida för mer information.

  5. Stödcentrum för unga brottsoffer

    Stödcentrum för unga brottsoffer är en kommunal verksamhet som erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp till ungdomar under 25 år som bevittnat eller själva utsatts för brott. Vissa Stödcentrum kan även erbjuda stöd till föräldrar. Stödcentrum finns idag på cirka 20-tal platser i Sverige. Vänd dig till din kommun för att komma i kontakt med Stödcentrum för unga brottsoffer.

    Innehåll

2. Möjligheter till stöd under polisutredning och rättegång

Du som har polisanmält ett brott kan uppleva ett behov av stöd, såväl under polisutredningen som i samband med en eventuell rättegång. Möjligheterna till stöd varierar beroende på brottets karaktär och omständigheter i det aktuella fallet.

  1. Målsägandebiträde

    Du som har utsatts för vissa brott mot din person såsom t.ex. sexualbrott eller misshandel och anmält detta till Polisen har i princip rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde.

    Målsägandebiträdet, som ofta är en advokat, ska ta tillvara dina intressen under förundersökningen och rättegången samt lämna stöd och hjälp. Målsägandebiträdet ska också informera dig om vad som kommer att hända efter din anmälan, vilka regler som gäller samt bevaka att förhör sker på ett lämpligt sätt. Observera att du har rätt att ha med dig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten.

    Har du behov av ett målsägandebiträde? Ta omgående kontakt med Åklagarkammaren eller din utredare vid Polisen och be om att få ett målsägandebiträde.

  2. Särskild företrädare för barn

    Barn som är under 18 år och som blivit utsatta för brott av närstående där förövaren kan dömas till fängelse, har rätt till en särskild företrädare. Syftet med den särskilde företrädaren är att stärka barnets rätt när vårdnadshavaren eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Den som förordnas som särskild företrädare ska, i stället för barnets vårdnadshavare, ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det är åklagaren som ansöker om ett sådant förordnande hos tingsrätten.

    Ta kontakt med Åklagarkammaren eller Polisen för mer information.

  3. Stödperson

    Förutom målsägandebiträde har du möjlighet att ta med dig en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har, till skillnad från målsägandebiträdet, inga juridiska befogenheter, utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd.

    Stödpersonen kan vara någon närstående till dig, en sjukhuskurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour. Det är du själv som avgör om du har behov av, och vill åtföljas av, en stödperson under förundersökning och/eller rättegång. Du har dock ingen ovillkorlig rätt att ha med dig en stödperson vid förhör under förundersökningen, till skillnad från vad som gäller i fråga om målsägandebiträde.

    En stödperson har endast rätt att närvara om förundersökningsledaren anser att det kan ske utan negativa konsekvenser för utredningen.

  4. Vittnesstöd

    För att underlätta situationen för personer som drabbas av brott finns sedan ett par år så kallade vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. Vittnesstöd utgörs av ideella personer med särskild utbildning som har till uppgift att informera dig om själva rättegångsförfarandet m.m. De kan också stödja dig om du känner dig pressad och spänd inför rättegången.

    Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, t.ex. att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara specifika frågor om ärendet. Kontakta tingsrätten där du bor om du vill ha kontakt med ett vittnesstöd. Du kan läsa mer om vittnesstöd här.

    Du kan också kontakta tingsrätten och boka ett besök någon vecka innan rättegången för att få se hur den ser ut och veta mer om hur en rättegång går till. Du kan även besöka Rättegångsskolan på nätet för att lära dig mer.

  5. Juridisk rådgivning och rättshjälp

    Har du behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp du får av ditt målsägandebiträde och åklagaren, bör du i första hand vända dig till ditt försäkringsbolag för att få besked om vad rättsskyddet i din hemförsäkring omfattar.

    Du kan även ha möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. För att få rättshjälp beviljat krävs att du har uttömt möjligheten till rättsskydd enligt ovan. Vidare ställs krav på att du ska ha vänt dig till en advokat eller biträdande jurist för rådgivning. Rådgivning kan du få i minst en timme och högst två timmar mot en fast avgift. Denna avgift kan sättas ned om dina ekonomiska förhållanden ger anledning till det.

    Telefonnummer till advokatbyråer och juridiska byråer finner du i telefonkatalogens gula sidor eller på Eniro. Alla advokatbyråer och juridiska byråer är dock inte skyldiga att ge sådan rådgivning enligt rättshjälpslagen.

  6. Tolk

    Om du har behov av en tolk i samband med att du gör en polisanmälan och under brottsutredningen kan du få hjälp av en sådan utan kostnad för dig. Ta kontakt med Polisen för mer information.

Innehåll

 

3. Möjligheter till skydd under polisutredning och rättegång

Många människor som drabbas av brott har ett behov av skydd. Behovet varierar beroende på brottets karaktär och omständigheter i det aktuella fallet. Är brottet polisanmält är det i första hand polisen som ansvarar för att du som brottsdrabbad får adekvat skydd. Skyddet kan i vissa fall även tillhandahållas genom kommunen och/eller en ideell organisation.

  1. Polisens personsäkerhetsarbete 

    Den lokala polisen kan erbjuda åtgärder för de flesta som behöver skydd. Det kallas lokalt personsäkerhetsarbete. I många län finns det brottsoffersamordnare som arbetar med stöd och skydd för brottsdrabbade. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd som ska användas i det enskilda fallet. Det är viktigt att denna bedömning bygger på en riskanalys och görs på ett strukturerat och vetenskapligt sätt. Några exempel på vad polisen kan erbjuda är rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Polisen samarbetar med andra myndigheter och organisationer, som Skatteverket och socialtjänsten, till exempel när det gäller skyddat boende.

    Du kan läsa mer om polisens lokala personsäkerhetsarbete här.

  2. Kontaktförbud

    Om du har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan du ansöka om ett så kallat kontaktförbud. Förbudet innebär att den som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta dig under en viss period. Förbudet innefattar alla typer av kontakter såsom att ringa, skicka sms, brev eller e-post. Förbudet gäller även kontaktförsök genom en annan person eller med hjälp av andra metoder. Självfallet får inte heller du får ta kontakt eller tillåta kontakt. Det finns fyra typer av kontaktförbud:

    Ordinarie kontaktförbud
    Den förbudet gäller får inte besöka, kontakta eller följa efter den skyddade personen.

    Utvidgat kontaktförbud
    Den förbudet gäller får inte besöka eller vara i närheten av den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.

    Särskilt utvidgat kontaktförbud
    Den förbudet gäller får inte vistas i ett större område runt den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara. Denna typ av kontaktförbud förutsätter att den som ansöker sedan tidigare har ett utvidgat kontaktförbud som överträtts genom fysisk överträdelse.

    Normalt ska ett särskilt utvidgat kontaktförbud förenas med elektronisk övervakning, vilket innebär att förbudspersonen får bära en elektronisk fotboja som larmar om han eller hon överträder förbudsområdet eller inte sköter sin utrustning.

    Kontaktförbud i gemensam bostad
    Den förbudet gäller får inte vara i en bostad som är gemensam med den skyddade personen. Du kan ansöka om kontaktförbud i gemensam bostad om det finns en risk att den du bor tillsammans med kommer att begå brott mot dig, till exempel hot eller misshandel. Det innebär att han eller hon inte får vara i er gemensamma bostad.

    Ett beslut om kontaktförbud ska baseras på en strukturerad bedömning så kallad riskanalys av det enskilda fallet, medan ett utfärdat kontaktförbud ska systematiskt och regelbundet följas upp av polisen. För att ansöka om ett kontaktförbud besöker du närmaste polisstation. Det är emellertid alltid åklagaren som fattar beslut om ett kontaktförbud.

  3. Skyddspaket

    Om du är utsatt för allvarliga hot kan du, efter att polisen har gjort en riskanalys, få ett så kallat skyddspaket som innehåller både tekniska och stödjande åtgärder. De tekniska åtgärderna utgörs av en larmtelefon med GPS-funktion, inspelningsenhet och akustiskt larm, medan de stödjande åtgärderna bland annat innebär att det drabbade tilldelas en kontaktperson inom polisen.

    För mer information om skydd, kontakta Polisen.

  4. Skyddade personuppgifter

    Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Det innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan du dock få dina personuppgifter skyddade genom så kallad sekretessmarkering. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot, förföljelse eller andra trakasserier.

    Ett annat sätt att skydda dig om du utsatts för denna typ av brott är så kallad kvarskrivning. Det innebär att du fortfarande är skriven på din gamla folkbokföringsort trots att du flyttat; du bor således anonymt på den nya orten. En kvarskrivning görs när en sekretessmarkering inte bedöms kunna skydda i tillräcklig omfattning. Du kan ansöka om både sekretessmarkering och kvarskrivning hos Skatteverket.

    Om du utsätts för mycket allvarliga hot kan du få så kallade fingerade personuppgifter. Det innebär att du byter identitet. Din gamla identitet försvinner då helt ur folkbokföringen och endast Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket har kännedom om den. Alla ansökningar om fingerade personuppgifter utreds av Rikspolisstyrelsen. Tillstyrker Rikspolisstyrelsen en ansökan lämnar de över den till Stockholms tingsrätt som fattar beslut i ärendet. Avstyrker Rikspolisstyrelsen en framställan kan du göra en ny ansökan direkt hos tingsrätten.

    För att få mer information om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter kan du vända dig till Polisen eller besöka Skatteverkets hemsida.

  5. Skyddat boende

    I de flesta kommuner finns möjlighet för personer som utsatts för brott att bo på skyddat boende. Det gäller i första hand kvinnor som är utsatta för hot eller våld av en partner eller före detta partner. Formerna och ansvaret för dessa boenden varierar. I vissa fall har kommunen ett skyddat boende medan de skyddade boendena i andra kommuner drivs av ideella organisationer, i första hand kvinnojourer.

    För mer information om möjligheten till skyddat boende kan du kontakta socialtjänsten, Polisen eller kvinnojouren i din kommun. Det finns i dagsläget få skyddade boenden för män som utsatts för brott i nära relation.

Innehåll

4. Rätt till information och underrättelse

Såväl forskning som erfarenhet visar att många brottsdrabbade inte känner till sina rättigheter. Därför har flera myndigheter skyldighet att upplysa brottsdrabbade om deras möjligheter till hjälp, stöd, skydd etc.

  1. Polisen

    Polisens informationsskyldighet regleras i 13-14 §§ i förundersökningskungörelsen (1947:948) och innebär att polisen ska informera dig om exempelvis rätten till målsägandebiträde och stödperson, möjligheterna att begära skadestånd och få ersättning enligt brottsskadelagen samt möjligheten att ansöka om rättshjälp och kontaktförbud. Du som brottsdrabbad ska dessutom informeras när en anhållen misstänkt har släppts på fri fot eller avviker från häktet, samt om brottsutredningen läggs ner eller om det inte finns skäl att inleda en förundersökning.

  2. Åklagaren

    Även åklagaren har ett informationsansvar gentemot brottsoffret. Det kan gälla beslut som fattas under utredningens gång, information om möjliga skadeståndsanspråk eller skäl till varför utredningen läggs ner. Om brottsoffret inte företräds av ett målsägandebiträde, ska åklagaren förbereda talan om ersättningsanspråk i samband med rättegången.

  3. Kriminalvården

    När en intagen på en kriminalvårdsanstalt avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot ditt liv, din hälsa, frihet eller frid, ska du som drabbats tillfrågas om du vill bli underrättad om gärningspersonen får permission eller av någon anledning avviker från anstalten samt när gärningspersonen ska friges.

    För närmare besked, kontakta Kriminalvårdens  huvudkontor i Norrköping telefon: 077-22 80 800.

Innehåll

5. Rätt till ekonomisk ersättning 

Som brottsdrabbad kan du har rätt till ekonomisk ersättning för de skador som brottet orsakat dig. På denna sida kan du läsa mer om olika typer av ersättning.

  1. Skadestånd

    Det är i första hand den person som utsatt dig för brott som ska ersätta dig för eventuella skador med anledning av brottet. Vill du kräva ersättning från gärningspersonen är åklagaren alternativt målsägandebiträdet i princip skyldig att hjälpa dig att föra talan om enskilt anspråk, det vill säga krav på skadestånd, om du begär det.

    Det är viktigt att du så snart som möjligt, gärna redan i samband med polisanmälan, meddelar att du har för avsikt att kräva skadestånd.

  2. Försäkringsersättning

    Om gärningspersonen inte har förmåga att betala ett utdömt skadestånd eller om gärningspersonen är okänd kan du vända dig till ditt försäkringsbolag för att begära så kallad försäkringsersättning. Rätten till denna ersättning regleras i försäkringsvillkoren och kan således skilja sig mellan olika försäkringar och försäkringsbolag. Hemförsäkringen kan vanligtvis ge ersättning vid till exempel stöld, misshandel och sexualbrott. Villkoren i försäkringen innebär allt som oftast att man själv får betala självrisken. Dessutom kan ersättningen utebli om man som brottsdrabbad omfattas av samma försäkring som gärningspersonen, vilket kan vara fallet vid brott i nära relation. Ersättningen kan också utebli om man drabbats av brott i berusat tillstånd.

  3. Brottsskadeersättning

    Saknar gärningspersonen förmåga att ersätta dig för skadorna och du inte har någon försäkring som täcker dem, kan du ha rätt till ersättning från staten, så kallad brottsskadeersättning. För att du ska kunna erhålla brottsskadeersättning krävs att det finns en utredning som visar att skadan uppkommit till följd av ett brott och inte genom en olyckshändelse. Av denna anledning kan det vara viktigt att alltid polisanmäla ett brott. Brottsskadeersättning kan erhållas för personskador och kränkning samt i undantagsfall även för sakskador och rena förmögenhetsskador.

    Kränkning
    För att du ska ha rätt till brottsskadeersättning för kränkning krävs att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av din person, din frihet eller frid. Exempel på brott där du kan ha rätt till kränkningsersättning är sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av kontaktförbud. Ersättningens storlek relateras till hur allvarlig kränkningen anses ha varit. Observera att även barn som bevittnat våld mot närstående kan ha rätt till ersättning.

    Skada på din person
    Du kan få brottsskadeersättning för både fysisk och psykisk skada som drabbat dig på grund av brottet eller brotten. Det kan exempelvis handla om:

    • Kostnader för sjukvård, samtalsterapi och andra utgifter som du eller någon nära anhörig har haft och som har samband med skadan.
    • Inkomstförlust.
    • Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk), till exempel om du varit inlagd på sjukhus eller genomgått en smärtsam behandling.
    • Bestående skador som lyte eller annat stadigvarande men, till exempel ärr, förlust av tänder, nedsatt syn eller hörsel.
    • Särskilda olägenheter till följd av skadan, till exempel mycket påtagliga besvär i arbetslivet.
    • Skadade kläder, glasögon, tandprotes eller liknande ting som du bar på dig vid brottstillfället (gäller om du har fått en personskada).

 

Ansökan

Brottsoffermyndigheten är en statlig instans som beslutar om rätten till brottsskadeersättning. Ansökan måste i regel ha kommit in till myndigheten inom tre år från brottet eller från det att det rättsliga förfarandet har avslutats. Barn som utsatts för brott har alltid rätt att ansöka om brottsskadeersättning till den dag hon eller han fyller 21 år.

Ansökan kan göras elektroniskt eller skriftligt. Den elektroniska ansökan görs via ett formulär som fylls i och skickas in till Brottsoffermyndigheten direkt via Internet. Läs mer om hur du går tillväga för att ansöka elektroniskt.

Skriftlig ansökan görs på särskilda ansökningsblanketter.

Ansökningsblankett, brottsskadeersättning personskada och kränkning

Ansökningsblankett, brottsskadeersättning, barn som bevittnat brott

Ansökningsblankett, brottsskadeersättning, sak- och ren förmögenhet

För att få hjälp med ansökningsblanketten kan du vända dig till Brottsoffermyndigheten eller en lokal brottsoffer- eller kvinnojour.

Läs allmän grundinformation om brottsskadeersättning.
Mer detaljerad information om brottsskadeersättning.

Innehåll

Inga kommentarer ännu.

Kommentera.

Du måste vara inloggad för att kommentera.

Vi bryr oss: