Hot- och riskbedömningar

Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer drabbas fortfarande många personer av brott där gärningspersonen är en anhörig eller nära bekant. Inte sällan handlar det om kvinnor som utsätts för våld eller hot av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. En stor del av dessa kvinnor drabbas dessutom av upprepade brott, ofta i nära anslutning till det föregående brottet.

En viktig åtgärd för att motverka brott i nära relationer handlar om att aktörer så som polisen, socialtjänsten m.fl. måste genomföra så kallade strukturerade hot- och riskbedömningar för att kunna sätta in rätt åtgärder.

En strukturerad hot- och riskbedömning är en praktisk, systematisk och standardiserad arbetsmetod för att sammanställa information med relevans för bedömning av återfallsrisker och planering av hjälp-, stöd- och skyddsinsatser för brottsdrabbade. En hot- och riskbedömning syftar med andra ord till att karaktärisera och minimera risker för att drabbas av upprepad brott.

De instrument som i första hand används i Sverige är SARA, SAM och PATRIARK. SARA är en förkortning för Spousal Assault Risk Assessment Guide och utgör ett instrument framtaget för bedömning av risk för återfall i våld mot partner. SAM står för Stalking Assessment and Management och används för bedömning av risk för framtida stalkning, medan PATRIARK används för bedömning av risk för framtida våld med hedern som motiv.

Utöver ovannämnda instrument har Socialstyrelsen utvecklat standardiserade bedömningsmetoder (FREDA) för personer verksamma inom socialtjänsten. Eftersom dessa verktyg bemöts med kritik, har flera kommuner istället valt att utbilda personalen i det redan vedertagna instrumentet SARA.

Under denna utbildning beskrivs hur kunskapen om så kallad upprepad utsatthet för brott kan användas för att förebygga brott i nära relation och stödja de drabbade. Deltagarna får grundläggande teoretisk kunskap inom området strukturerade hot- och riskbedömningar samt möjligheten att själva göra en förenklad bedömning. Vidare diskuteras de bakomliggande mekanismerna för brott i nära relation, samtidigt som prov ges på hur arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn kan se ut i praktiken utifrån såväl socialtjänstens ansvar som andra aktörers kunskap och engagemang.

Under utbildningen behandlas bland annat följande teman:

  • Upprepad utsatthet för brott (repeat victimisation)
  • Vad som utmärker olika grupper av särskilt sårbara och utsatta brottsdrabbade
  • Vad en strukturerad hot- och riskbedömning är och hur den kan användas i arbetet för att minska brottsligheten och säkerställa att de drabbade får hjälp, stöd och skydd
  • Hur strukturerade hot- och riskbedömningar kan användas i det dagliga arbete med personer som utsatts för brott i nära relationer
  • Hur barnkonsekvensanalyser vid brott i nära relationer kan användas för att säkerställa att de barn som själva utsatts eller som bevittnat brott får relevant hjälp, stöd och skydd
  • Vilka förutsättningar samhället har att förebyga och förhindra brott i nära relationer
  • Hur bilden av det ideala eller icke-ideala offret påverkar möjligheternatill hjälp, stöd och skydd

För frågor kring utbildningen, kontakta info@tryggaresverige.org