Om trygghet

Frågor som rör säkerhet och trygghet har blivit allt mer aktuella i Sverige under senare år. Många kommuner, företag och andra aktörer har emellertid aldrig definierat vad som avses med dessa begrepp. Ännu färre har klarat ut vad som egentligen påverkar säkerheten och tryggheten i exempelvis en kommun. Dessutom saknas ofta uppföljningar och utvärderingar av vidtagna åtgärder.

En förutsättning för att kunna arbeta professionellt med frågorna är därför att definiera och operationalisera säkerhet och trygghet kopplat till brott och ordningsstörningar samt att kontinuerligt följa upp arbetet utifrån tydliga mål.

Utifrån en genomgång av aktuell forskning och beprövade erfarenheter menar Stiftelsen Tryggare Sverige att begreppen säkerhet och trygghet kan definieras och operationaliseras enligt nedan.

Definition

Säkerhet kopplat till brott och ordningsstörningar handlar om den faktiska risken att utsättas, medan trygghet ska ses som en subjektiv känsla kopplat till denna faktiska risk. Det innebär att det inte är relevant att prata i termer av upplevd trygghet och faktisk trygghet. Istället väljer vi att prata om säkerhet och trygghet.

Säkerhet är individens faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar medan trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet

Individens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar. Rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar bygger på en känsla av kontroll, tillit till samhället och till andra människor samt en tro på sin egen förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas.

Operationalisering

Utifrån definitionen utkristalliseras därmed tre områden vilka påverkar individens trygghet.

Känsla av kontroll, vilket beror på hög social kontroll (människor, ”känna sig sedd”), lämplig utformning av den fysiska miljön (belysning, tydlighet, förutsägbarhet) och bra information (realtidsinformation, kommunikationsplan, information till brottsdrabbade).

Tillit till samhället och andra människor, vilket beror på god förvaltning och skötsel (åtgärda skadegörelse, parkskötsel, ”rent och snyggt” etc.) och bra stöd till de individer som drabbas av brott.

Tro på sin egen förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas, vilket handlar om attribut såsom uppväxtförhållanden, enskilda personers fysiska eller psykiska funktionshinder, socioekonomiska förhållanden med mera.

Trygghet är med andra ord en sammansatt företeelse vilken avspeglar individens upplevelse av sin egen säkerhet. Upplevelsen innebär alltid en bedömning vilken är flerdimensionell och inbegriper värderingar, tolkningar, individens mentala bilder, erfarenheter, sociala förutsättningar och det fysiska rummets utformning.

Det går inte att isolera någon enskild variabel som viktigare än de andra utan de är i högsta grad beroende av varandra och olika viktiga för olika individer. Stiftelsen Tryggare Sverige har även konkretiserat denna operationalisering till nio områden i den fysiska miljön som tillsammans påverkar tryggheten. Genom att arbeta systematiskt med dessa områden kan tryggheten ökas för många individer i Sverige.