Så kan krisen inom polisen lösas

48

Spaltmeter har skrivits om krisen inom polisen, men få har haft några friska tankar om vad som egentligen krävs för att vända situationen. Nu presenterar den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige rapporten ”En polismyndighet i tiden” med tio konkreta förbättringsförslag.

I snart nio år har vi på den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige bedrivit ett utvecklings- och påverkansarbete med syfte att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området.

I detta arbete är polisen en av de viktigaste aktörerna, vilket också är förklaringen till varför vi ägnat polisen så mycket uppmärksamhet.

Utifrån den omfattande kunskapsinhämtning som vi genomfört har vi försöka att problematisera och väcka opinion kring några mindre genomtänkta förslag som presenterats under senare år. Det gäller till exempel beträffande förslagen att centralisera polisen och ta bort det lokala och demokratiska inflytandet i form av polisstyrelser och samtidigt ge polisen utökade möjligheter att själva skriva av brott, någon som tidigare främst varit förbehållet åklagare.

När besluten väl har fattats har vi, trots en annan uppfattning, varit lojala och försökt att göra det bästa av situationen. Det gäller även beslutet att centralisera polisen, där vi tidigt förutspådde den utveckling vi nu ser med minskad produktivitet samt stor oro inom polisorganisationen.

Efter den senaste tidens turbulens runt polisen kände vi att det var dags att ändå agera. Polisen har en nyckelroll i samhället, inte minst i orostider, för att ytterst skydda demokratin. Därför måste nu alla goda krafter mobiliseras för att säkerställa att brottsbekämpningen fungerar och att myndigheterna, och då särskilt polisen, har den förmåga som krävs för att klara av sitt arbete.

Efter att ha haft ett stort antal debattartiklar på DN-debatt, SvD Brännpunkt och SVT opinion m.fl. debattsidor under det senaste året presenterar vi nu rapporten ”En polismyndighet i tiden”. Rapporten innehåller ett tiopunktsprogram med konkreta åtgärder som på kort respektive lång sikt krävs för att rädda polisreformen från att haverera och för att vända den allvarliga situationen inom polisen.

Tillsätt fyra biträdande rikspolischefer
Regeringen bör omedelbart inrätta fyra tidsbegränsade tjänster på två år som biträdande rikspolischef med huvudsakligt ansvar att hjälpa rikspolischefen att slutföra polisreformen. Dessa fyra rådgivare, samlade i en så kallad task force, ska ha ansvar för varsin tjänstegren inom polisverksamheten; a) polisen i kommunerna, b) bekämpningen av den organiserade brottsligheten, c) brottsutredningsverksamheten respektive d) den allmänna övervakningen/ingripandeverksamheten.

Säkerställ att det finns en lokal polis per 5 000 invånare
Rikspolischefen måste säkerställa att alla landets kommuner inom 6 månader ska tilldelas närpoliser/områdespoliser till ett antal så att det i princip finns en sådan polis per 5 000 invånare. Denna satsning kräver sammanlagt cirka 2 000 av dagens befintliga poliser. Syftet är att ”bygga organisationen underifrån” som varit riktmärket för hela omorganisationen, men även för att också klara av nya arbetsuppgifter som tillkommit på lokal nivå enligt den nationella planen mot våldsbejakande extremism och nya påfrestningar som den nya migrationen ställer. Inte minst viktigt är också att den lokala polisnärvaron också ska hålla uppe samhällsservicen och statens närvaro i hela landet.

Inrätta en parlamentarisk polisberedning
Regeringen bör omedelbart föreslå inrättandet av en parlamentarisk polisberedning som från den politiska horisonten följer det pågående genomförandearbetet på daglig basis. Viktiga frågeställningar att bevaka är om polisen går åt rätt håll, leder förändringsarbetet mot målet överhuvud, och viktigast, har man den förmåga som krävs för att polisen ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter och att Sverige som nation ärligt ska kunna stoltsera med att vara en verklig förebild för andra länder i EU när det gäller ”rule of law”?

Säkerställ att polisbudgeten innehåller ett materialanslag
Regeringen/finansdepartementet måste omedelbart öronmärka en del av polisanslagets cirka 22 miljarder för ett särskilt så kallat materialanslag. Detta för att kunna säkerställa att det finns ekonomiska resurser för att möta den digitalisering som efterhand kommer att påverka alla polisens olika verksamheter i grunden, alltså både de operativa men också de rent administrativa delarna.

Inrätta en modern polischefsutbildning
Regeringen måste snarast utreda hur en modern polischefsutbildning ska se ut för att klara av att förse Polisen med kompetenta polischefer. I uppdraget ligger självklart att först klara ut vilken kompetens m.m. som dessa polischefer ska besitta, på olika nivåer. En viktig del i arbetet måste också vara att följa upp vad som hände när den tidigare så kallade polischefsutbildningen skrotades för ett tiotal år sedan utan att ersättas av någon ny formell utbildning.

Tillåt en kommunal polis i de kommuner som så önskar
Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta en så kallad kommunal polis i de kommuner som så önskar, som komplement till de statliga poliser som finns inom respektive kommun. I uppdraget ska ingå att också beskriva hur privata bevaknings- och säkerhetsföretag på bästa sätt ska kunna användas för att komplettera säkerheten i våra kommuner.

Inrätta en fristående brottsutredningsmyndighet
Regeringen bör utreda om det undermåliga brottsutredningsresultatet som redovisas i dagsläget skulle kunna förbättras genom att bryta ut i princip all brottsutredningsverksamhet från den nuvarande polismyndigheten för att istället bilda en helt ny och från Polisen fristående Brottsutredningsmyndighet som på statens uppdrag utreder alla brott som rapporteras in till dem från Polisen eller från andra, inklusive allmänheten.

Inrätta en ny samordningsmyndighet för brottsförebyggande arbete
Regeringen bör utreda möjligheten att tillskapa en slagkraftig myndighet som håller ihop det brottsförebyggande och det brottsofferstödjande arbetet. En viktig uppgift för den nya myndigheten är att stödja både Polisen och kommunerna i det lokala brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbetet.

Lagstifta om kommunernas ansvar att förebygga brott
All brottslighet är lokal och sker alltid i en eller flera kommuner. Det är därför viktigt att kommunerna får ett lagstadgat ansvar att förebygga brott på motsvarade sätt som skett beträffande kommunernas arbete med att tillhandahålla hjälp och stöd åt brottsdrabbade. Enligt vår mening är sådana tvingande krav helt nödvändiga för att kunna professionalisera det brottsförebyggande arbetet och säkerställa att kommunerna har den förmåga som krävs inom detta viktiga område, allt för att avlasta polisen.

Utred möjligheten att inrätta en nordisk polismyndighet
Regeringen bör utreda möjligheten att snarast inrätta och organisera en nordisk Polismyndighet som komplement till Interpol och Europol där gemensamt operativt polisarbete över landsgränserna ska utgöra grunden för det framtida samarbetet, med särskild inriktning att bekämpa den gränsöverskridande och organiserade brottsligheten i norra Europa.

De åtgärder som föreslås ovan kommer att kräva ett kraftfullt ledarskap från regeringen, från rikspolischefen, från kommunerna och från våra folkvalda. Problemet är emellertid att både politiken och media tenderar att undvika komplexitet. De frågor vi diskuterar är komplexa och måste tas på allvar, annars blir det bara retorik och fina ord som inte förändrar något. Det duger inte längre med vackra visioner, handlingsplaner och kampanjpolitik. Nu krävs mod, vilja och verkstad för att uppnå verklig förändring.

Rapporten kan laddas ned här.