Öppet brev med anledning av brott och otrygghet i Stockholms stad

52

Hej,

Mitt namn är Magnus Lindgren och jag är forskare och f.d. polis. Sedan snart tio år är jag generalsekreterare för den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige.

Det är med stor oro vi följer utvecklingen i Stockholm när det gäller såväl frågor om brott och otrygghet som det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Vi ser en situation med mycket skadegörelse, omfattande plankning i kollektivtrafiken, illegala bosättningar, män som dominerar det offentliga rummet, ordningsstörningar på allmänna platser – alltså en situation med brott och ordningsstörningar som har stor påverkan på människors livskvalitet i vardagen.

Situationen kompliceras av att det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Stockholm i princip uteslutande tycks handla om social prevention med tidiga insatser för barn och unga för att i bästa fall om 13 år få färre motiverade förövare. Ett sådant ensidigt perspektiv håller inte längre eftersom skolorna dras med stora problem, vissa kommer hit först som äldre tonåringar samt att lumpen – som tidigare var sista chansen att få den sociala preventionen att verka – är avskaffad.

Mot bakgrund av aktuell situation och befintliga arbetsformer har behovet av nya idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten har aldrig varit större i Stockholm.

En viktig utgångspunkt för ett sådant förändrat arbetssätt är betydelsen av att, vid sidan av den traditionella sociala preventionen, även arbeta med situationell brottsprevention (något som också lyfts fram i regeringens brottsförebyggande program som presenterades förra veckan).

Tankarna bakom situationell brottsprevention är att brott är ett resultat av interaktionen mellan motiverade förövare och de tillfälligheter som finns för att begå brott. Utifrån detta perspektiv handlar brottsförebyggande arbete därför om att minska sannolikheten för att ett brott ska begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra.

Vi har, som icke-vinstdrivande och oberoende tankesmedja, både tankar, kunskap och modeller som kan användas i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten i Stockholms Stad, men hittills har få politiker och i princip inga tjänstemän överhuvudtaget varit intresserade av att ta del av våra erfarenheter och arbete från andra länder och från andra kommuner runt om i Sverige. Hur kan det komma sig?

PS. Fotona som är bifogat till detta mail är tagna i morse runt Odenplan och är symptomatiska för situationen i Stockholm just nu.

Vänliga hälsningar,

Magnus Lindgren
Generalsekreterare

Stiftelsen Tryggare Sverige
Crafoords väg 14
Box 45407
104 31 Stockholm
Telefon: 08-29 20 00
Mobil: 070-510 29 84
Hemsida: www.tryggaresverige.org

Följ oss på Twitter: @TryggareSverige

Se vår kortfilm om nya lösningar på gamla problem: https://www.youtube.com/watch?v=VTdymd0f3rA