Projekt

BoTryggt2030

Stiftelsen Tryggare Sverige tar över ansvaret för förvaltning och utveckling av konceptet BoTryggt från Polisen. Konceptet handlar om, att utifrån aktuell forskning och beprövade erfarenheter, sprida kunskap om hur olika aktörer kan förebygga brott och öka tryggheten i bostäder och bostadsområden genom det fysiska rummets utformning.

– Tillsammans med forskare, arkitekter och fastighets- och säkerhetsföretag m.fl. aktörer inleder vi nu ett arbete där allt material i handböcker och checklistor och på hemsidan etc. kommer att granskas, moderniseras och utvecklas, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.

Målet är att under 2017 presentera visionsarbetet BoTryggt2030 med en ny uppdaterad de facto standard inom området med utgångspunkt i tankarna om situationell brottsprevention och CPTED.

– Materialet riktar sig till politiker, stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, poliser, fastighetsföretag och andra som på olika sätt arbetar med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor, säger Cornelis Uittenbogaard Tryggare Sverige.

Arbetet leds av forskaren och stadsplanerare Cornelis Uittenbogaard (Stiftelsen Tryggare Sverige) tillsammans med en styrgrupp bestående av internationella och nationella experter.

Bygg tryggt – Bo tryggt
I över 5 000 år var trygghets- och säkerhetsfrågor en viktig del av stadsbyggandet runt om i världen. Städerna bestod av en mix av bostäder, arbetsplatser och näringsverksamheter med naturliga mötesplatser, vilket medförde att människor genom sin närvaro skapade trygghet.

Under 1900-talet, men framför allt från 1960-talet och framåt, förändrades sättet att planera och bygga stadsdelar, bostadsområden och bostäder. Det har inneburit en rad problem i form av anonymitet, brottslighet och otrygghet. Det har också medfört stora kostnader då sådant som blivit fel måste rättas till, det gäller inte minst i många av storstädernas miljonprogramområden.

Enligt prognoser från Boverket finns det under de kommande åren behov av minst en halv miljon nya bostäder. Det innebär att det är viktigt att inte begå samma eller nya misstag och återigen bygga in otryggheten och brottsligheten i våra städer. Säkerhets- och trygghetsfrågorna måste därför vara en naturlig del i byggprocessen.

Läs mer om BoTryggt2030.

Eventuella frågor besvaras av projektledaren Cornelis Uittenbogaard (08-29 20 00).

Äldres utsatthet för brott

Äldre människor drabbas precis som andra grupper i samhället av olika typer av brott. Brotten kan emellertid få allvarliga konsekvenser då den drabbade av olika skäl (t.ex. hög ålder, sjukdom etc.) kan ha svårt att tillvarata sina rättigheter. Forskning visar även att om våld förekommit i relationen tidigare, upphör det sällan med ökad ålder. Många äldre kan uppleva skam för att ha utsatts för brott av en närstående, vilket gör att de har svårt att berätta om det inträffade. Situationen kan kompliceras ytterligare av eventuella sjukdomar eller funktionsnedsättning som kan påverka våldets karaktär och dess­utom utgöra en försvårande omständighet för att brotten ska upptäckas och utredas.

Äldre människor som drabbas av brott kan därför i många avseenden beskrivas som särskilt sårbara eftersom brottet inte sällan får mycket allvarliga konsekvenser. Trots detta saknas fortfarande kunskap om våldets omfattning, karaktär samt dess konsekvenser för den drabbade. I den officiella kriminalstatistiken saknas fortfarande en särredovisning av brott som sker mot personer 65 år och äldre, medan många trygghetsmätningar och offerundersökningar ofta har en övre åldersgräns.

Under de senaste åren har Stiftelsen Tryggare Sverige, tillsammans med bland annat universitetet i Maribor (Slovenien) och inrikesministeriet i Frankrike, medverkat i ett EU-projekt vid namn ”ACCESS Project – Against Crime: Care for Elders Support and Security”. Projektet visar att det finns ett stort behov av att öka kunskapen om äldres utsatthet för brott bland professionella inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sverige. Idag arbetar vi lokalt med att hjälpa kommuner m.fl. att kartlägga utsattheten bland äldre samt utveckla rutiner, handlingsplaner etc. för bemötande och omhändertagande av de drabbade.

Eventuella frågor besvaras av projektledaren Peter Strandell (046-200 111).

Våld och hot mot förtroendevalda

Under vintern 2013/2014 genomförde Stiftelsen Tryggare Sverige, på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, en kartläggning med säkerhetschefer i kommun, landsting och region i syfte att ta del av erfarenheter kring arbetet med att förebygga och hantera våld och hot mot förtroendevalda.

Bakgrunden är en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att ca 16 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommun och landsting utsatts för våld, hot och trakasserier under 2011 (Brå 2012:14). Av undersökningen framkom även att cirka hälften av de tillfrågade inte kände till om det fanns en säkerhetsansvarig att vända sig till.

Resultaten från kartläggningen visar att många kommuner och landsting saknar beredskap för att såväl förebygga som hantera våld och hot mot förtroendevalda. Vidare uppger många av de säkerhetschefer, förtroendevalda och poliser som intervjuats inom ramen för uppdraget att det är större medvetenhet om våld och hot mot förtroendevalda än tidigare. Trots detta visar undersökningen på flera problem.

Ett annat resultat från kartläggningen är att det finns en stor okunskap bland förtroendevalda om vad som egentligen avses med olaga hot, ofredande, olaga förföljelse etc. Till det kommer en normalisering där flera förtroendevalda ger uttryck för att ”lite får man tåla”.

Samtidigt menar många att samhället och rättsväsendet sänder signaler om att politiker ”får tåla mer än andra”. Flera av de säkerhetschefer och poliser som intervjuats menar att det är stora skillnader mellan de politiska partierna när det gäller arbetet med att förebygga och hantera våld mot förtroendevalda. En kommentar är att i de partier där man centralt prioriterar frågorna, fungerar det även bra i lokalavdelningarna.

Mot bakgrund av uppdraget har Stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram en modell för att hjälpa kommuner och landsting att komma vidare i arbetet med våld och hot mot förtroendevalda. Inom ramen för detta har vi bl.a. tagit fram en webbaserad utbildning som vänder sig till förtroendevalda. Läs mer under Aktuellt – Utbildningar

Eventuella frågor besvaras generalsekreterare Magnus Lindgren (08-29 20 00)

Människohandel

Under de senaste åren har Stiftelsen Tryggare Sverige bedrivit ett aktivt arbete för att förbättra hjälp, stöd och skydd för personer utsatta för människohandel av alla former. En viktig del i detta arbete har varit att bevaka hur Sverige följer de internationella regelverken med fokus på att utsatta för människohandel ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Parallellt med detta har Stiftelsen Tryggare Sverige medverkat i ett antal internationella projekt och samarbeten som resulterat i olika rapporter och kartläggningar.

2011 gick Stiftelsen Tryggare Sverige in i EU-projekt (ENPATES ”European NGOs Platform Against Trafficking, Exploitation and Slavery”) för att lägga en grund för samarbete mellan alla medlemsländer för att tillgodose att utsatta för människohandel för tillgång till sina rättigheter såsom stöd och skydd. Stiftelsens projektledare deltog i april 2011 i ett två-dagars Meeting med representanter från ideella organisationer i 39 länder. I september 2011 blev Stiftelsen Tryggare Sverige fullvärdig medlem av nätverket och har sedan dess tillgång till den gemensamma plattformen där 36 organisationer från lika många länder ingår.

I februari 2013 ansökte Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med 14 andra länder inom ramen för ENPATES medel från EU:s så kallade Return Fond, för att kartlägga återvändandeproblematiken och ta fram ”best practice” och rutiner för samarbete. Eftersom det ingår både ursprungsländer och destinations- samt transitländer i ENPATES finns möjligheter att bygga upp ett solidariskt, gränsöverskridande samarbete kring återvändandet. Stiftelsen inväntar nu besked i andra kvartalet 2013 om vi fått medel för att genomföra projekt ”CAIRO-Common Actions for the Improvement of Return Opportunities for Trafficked Persons”.

Du kan läsa mer om Tryggare Sveriges arbete mot människohandel här.

Eventuella frågor besvaras av generalsekreterare Magnus Lindgren (08-29 20 00).